Lamellparkett, mosaikparkett, fiskbensparkett eller stavparkett – vi vet exakt vilken metod som ger bäst resultat utan att slita ut ditt golv i förtid. Och vi mäter slityteskiktet innan vi börjar.
Alla parkettgolv ser inte likadana ut – och alla tål inte samma slipning. Här är de typer vi möter dagligen och vad du behöver veta om varje.
Det vanligaste i moderna hem. Tunt slityteskikt (3–4 mm) av önskat träslag på en undermatta. Tål 1–2 slipningar.
Vanligt i: 1990-talets villor, dagens lägenheter
Genomgående träbitar i ek, bok eller ask. Slityteskikt typiskt 8 mm. Tål 3–5 omslipningar under sin livstid.
Vanligt i: 60–80-talets villor och radhus
Små limmade trekanter eller fyrkanter i mönster. 8 mm tjocklek men korta fibrer som kräver varsam slipning.
Vanligt i: 60–70-talets lägenheter
Klassisk V-mönsterläggning. Kräver diagonal slipning för att inte ge spår mot fibrerna. Hantverksprov för slipare.
Vanligt i: borgarvillor från 1900–1940
Smala stavar lagda på högkant – mycket slittåligt. Visuellt karaktäristiskt, ofta i offentliga miljöer eller arkitektritade hem.
Vanligt i: skolor, kontor, designvillor
Ofta i samma material som golvet. Trapporna är extremt utsatta för slitage – vi slipar steg för steg och ytbehandlar ofta lite hårdare än golvet.
Vanligt i: alla flerplansbostäder
Grovslipning är första steget. Här tar vi bort gammal lack, olja, repor och ojämnheter med en grov korn (typiskt 36–60 grit). Det är här mest virke avlägsnas, så här mäter vi slityteskiktet noga för att inte gå för djupt.
Mellanslipning sker med 80–100 grit. Nu jämnar vi ut spår från grovslipningen, jobbar bort skarvar mellan brädor och förbereder ytan för spackling om det behövs. Skarvar i fiskbens- och stavparkett är mest synliga i detta steg.
Finslipning avslutar med 120–150 grit. Det ger den jämna, sidenmatta yta som ytbehandlingen får fäste mot. För hand kring radiatorer och inne i hörn där maskinen inte når, för att resultatet ska vara konsekvent över hela rummet.
Mellan stegen sopar och dammsuger vi noggrant – damm under nästa korn ger ojämnt slipresultat. Vi använder dammsugande maskiner med HEPA-filter, vilket gör arbetsmiljön betydligt bättre än den maskin du eventuellt kan hyra själv.
Det beror helt på parketttyp och tillverkning. Massiv stavparkett (typiskt 8 mm slityta) tål 3–5 omslipningar. Modern lamellparkett har vanligtvis 3–4 mm slityta och tål 1–2 slipningar. Mosaikparkett (8 mm men i små bitar) tål 1–2 slipningar. Vi mäter slityteskiktet med precisionsmätare innan vi börjar.
Ja. Fiskbensparkett kräver särskild teknik eftersom mönstret löper i två riktningar – en konventionell rakslipning skulle ge spår mot fibrerna. Vi använder slipmaskin med planslipning eller kantslipare i diagonala drag, ofta i kombination.
Massiv parkett är genomgående trä, oftast 14–22 mm tjock. Lamellparkett (även kallad flerskiktsparkett) består av ett ytskikt av önskat träslag (3–6 mm) på en undermatta av billigare trä eller HDF.
Möbler ja, socklar oftast inte. Vi slipar in mot socklarna med kantslipare. Vid extremt nedslitna kanter kan det dock bli aktuellt att lossa sockeln för att komma åt – vi diskuterar detta vid hembesöket.
Slipning åtgärdar inte knarr direkt eftersom orsaken oftast är fukt-/temperaturrörelser eller en ojämn undergrund. Däremot kan vi vid slipningen identifiera enskilda lossnande lameller och fixera dem med limning eller skruv genom undersidan av sockeln.
En slipning kostar normalt 30–50 % av vad en nyläggning kostar och bevarar dessutom karaktären på din befintliga parkett. För många våningsplan är slipning det självklara valet ekonomiskt – men förutsätter att slityteskiktet räcker.
Berätta vilken parketttyp du har så återkommer vi inom 24 timmar.